Så asfalteras en uppfart – steg för steg
En asfalterad uppfart som håller i 25 år börjar inte med maskiner utan med planering. Här är en steg-för-steg-guide som visar exakt vad ett proffs gör – och vad som avgör om resultatet blir en jämn, sluten yta eller sprickor redan efter första vintern.
1. Platsbesök och mätning
Uppfarten mäts upp exakt – längd, bredd och lutning. Ojämnheter, brunnar och kantstöd noteras.
Fall mot avlopp eller gata planeras. Minst 1 % fall behövs för att vatten ska rinna av utan att bilda pölar.
2. Rivning och markberedning
Gammal asfalt eller grus fräses eller schaktas bort. Ofta grävs 25–35 cm för att få plats med en fungerande bärlagerkonstruktion.
Botten packas med vibroplatta eller vält. På lerig mark läggs geotextil som stabiliserar och hindrar bärlagret från att pressas ner i undergrunden.
3. Bärlager
Ett bärlager av krossmaterial, oftast 0–32 mm eller 0–63 mm, byggs upp i skikt om 10–15 cm och packas mellan varje lager.
Bra packning här är hemligheten bakom en asfalt som inte spårar sig. En lös millimeter i bärlagret blir en centimeter jämnhetsfel i toppen.
4. Bindlager (AG)
På större eller mer belastade ytor läggs ett bindlager av grov asfalt, så kallad AG (asfaltgrus), på 40–50 mm. Bindlagret bär tyngden och håller ihop konstruktionen.
På en vanlig villauppfart hoppar man ofta över bindlagret och lägger istället en tjockare toppbeläggning direkt.
5. Toppbeläggning (ABT/ABS)
Toppmassan – vanligast ABT 11 eller ABT 16 – läggs 30–40 mm tjockt på villauppfart, 40–50 mm på parkering och industri.
Massan levereras 150–170 grader varm och måste läggas och packas snabbt innan den svalnar under 90 grader.
6. Packning och kantskärning
Vält och vibroplatta arbetar från kanterna in mot mitten. Kantskärning görs mot gata och tomtgräns för en ren, rakt skuren avslutning.
Asfalten är gångbar efter någon timme, körbar för personbil samma dag och tål tung trafik efter cirka två dygn.